Söndagen den 14 maj 2017 var Stora Ek ett av utflykts målen för den vårliga traktorutflykten. Start och mål skedde vid Logården i Odensåker.
Kl 13.30 på söndagen anlände kortegen till Stora Ek.
Det har blivit en tradition och snart är det dags för 10-årsjubileum.
Cirka 40 ekipage deltog i årets kortege.
Den 17-19 februari genomfördes en större Rävjakt på Stora Eks egendom. Rävjakten genomfördes i samverkan med kringliggande jaktlag.
Rävjakt på Stora Ek, 17-19 februari 2017.
Rävjakt på Stora Ek, 17-19 februari 2017.
Rävjakt på Stora Ek, 17-19 februari 2017.
Bilder från Veteranplöjning på Stora Ek den 14 augusti 2016. Arrangör var Maskinföreningen Raska drängar.
Nationaldagsfirande.
Nationaldagsfirare.
Nationaldagsfirandet på Stora Ek blev en fin upplevelse i det underbara försommarvädret. Många hade valt att närvara.
Kören framförde traditionella visor och sånger, i år förstärkta av Roudi Rashid på citar och Kristine Svensson sång och fiol.
Årets hemliga talare var Gerhard Lilliestierna som talade om sina minnen från Stora Ek. Jan Wan ledde oss genom programmet med van hand och glimten i ögat.
Fredrik Blank representerade Stora Ek och hälsade alla välkomna tillbaka nästa år (Film: Fredrik Blank tar emot blommor)
Hemlig talare.
Torsdagen den 7 april 2016 besöktes Stora Ek av författaren Sven-Ivar Jansson. Han överlämnade sin nyskrivna bok till Karl-Johan Blank och Anette Lundqvist. Med på besöket var även Gerhard och Eva Lilliestierna.
Boken som överlämnades heter ”Stora Ek – En berättelse om folket” och handlar om Stora Eks historia samt berättelser om folket på gården och hur det var att leva i det gamla agrara samhället. Några rader ägnas även olika folkrörelser i socknen.
Överlämnande. Sven-Ivar Jansson överlämnar sin nyskrivna bok till Karl-Johan Blank och Anette Lundqvist. På bilden ses även Gerhard och Eva Lilliestierna.
Sven-Ivar har en tydlig anknytning till Stora Ek eftersom hans föräldrar tidigare arrenderade gården Ludvigsberg av familjen Lilliestierna. De brukade totalt cirka 25 hektar mark.
Källmaterialet i boken är till stor del hämtad från gårdsarkivet på Stora Ek. I boken blandas bland annat urkunder som fideikommisstestamentet med julkort från 1970-talet. Godsägare från Petter Scheffer till Anders Lilliestierna finns också med. Arkivmaterialet belyser de olika godsägarnas liv. Torpare och andra som verkade på Stora Ek är det lite svårare att hitta i arkivmaterialet, här utgör husförhörslängderna en källa.
Ambitionen med boken har varit att försöka belysa godsets utveckling som en betydande ekonomisk faktor med samspel mellan kapital och arbete.
Sädgåsforskare från Risto Karvonen från Finland med S17 i Vilhelmina juli 2015. S17 är en av de sädgäss som anlände till trakterna kring Stora Ek i slutet av februari 2016. Foto: Viktor Risberg.
Tidig höst och tidig vår kommer stora skaror gäss till åkerlandskapet kring Stora Ek. Sädgäss, grågäss och kanadagäss blandas i tusenhövdade flockar tillsammans med mindre vanliga arter som spetsbergsgäss, vitkindade gäss, bläsgäss och enstaka exemplar av den akut utrotningshotade fjällgåsen. Gässen sover på natten på Östen och Ymsen, ofta tar de också en tupplur på sjön mitt på dagen. Maten hittar de på åkrarna på dagen.
De flesta har säkert lagt märke till att antalet gäss, liksom tranor och svanar, har ökat i landskapet. Det är speciellt kanadagäss, grågäss och vitkindade gäss som blir allt talrikare. Detta beror mest på att tillgången på mat i jordbrukslandskapet under höst, vinter och vår är så god. Gäss är ju växtätare och föredrar skörderester (efter potatis, majs och betor) och spillsäd. Sädgåsen är, som namnet antyder, speciellt förtjusta i spillsäd. Sädgåsen är speciell bland gåsarterna i och med att den inte ökar i antal, internationellt sett minskar den rentav kraftigt. Att vi i Sverige inte ser någon dramatisk minskning av antalet sädgäss beror på att klimatförändringen gör att allt fler sädgäss stannar allt längre i Sverige och bara flyttar söderut till Danmark, Tyskland och Nederländerna när vintervädret blir riktigt strängt. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå pågår sedan flera år omfattande forskning för att ta reda på hur sädgåsstammen utvecklar sig, hur de flyttar och hur vi ska kunna skydda sädgässen samtidigt som vi ska freda våra grödor och jaktintressen tillgodoses.
Rörelser av S17 under vistelsen kring Stora Ek under oktober 2015.
Forskningen bedrivs bland annat genom att sätta kodade halsringar eller sändare på sädgässen. Detta görs i internationellt samarbete därför att gäss flyttar mellan länderna i nordvästra Europa. Forskningen har visat att trakterna kring Stora Ek utgör ett nav i olika sädgåsbestånds flyttmönster. Kring Östen och Ymsen sammanstrålar t.ex. tundrasädgäss från Finnmark i Norge och Kolahalvön i Ryssland med taigasädgäss från norra Finland och Västerbottens inland. De samsas i landskapet i stort men förekommer ändå på lite olika platser och under olika perioder. Man skulle kunna säga att de olika ”stammarna” uppträder var för sig, även om det naturligtvis förekommer att de hälsar på varandra eller rentav byter grupp.
I skrivande stund (2016-02-27) har tre av de elva GPS-GSM sändarförsedda sädgässen från SLU-projektet just anlänt till åkrarna nedanför Stora Ek. Sedan mitten av december har de varit i nordvästra Jylland i Danmark. Där har de tillbringat nätterna på småvatten i kustnära naturreservat och flugit ut till åkrarna lite längre österut för att äta. Från området kring Östen och Ymsen drar de senare kanske först ett tag till Tysslingen vid Örebro innan de flyger över Norrlands inland till häckningsområdet. Eller, om de får vara i fred, stannar de vid Stora Ek tills lockropen från häckningsområdet i norr blir för starka först i mitten av april. I oktober kommer de då kanske tillbaka med några ungar i släptåg. Familjen håller ju ihop till nästa häckningssäsong.
Gerhard Lilliestjerna håller föredrag.
Den 26 maj 2015 besökte Nonnens vänner Stora Ek.
Gerhard Lilliestjerna berättade om Slottets historia.
Arrendatorer på Stora Ek Emil Olsson och Henrik Jönsson berättade om dagens drift av jordbruket samt svarade på frågor från den mycket intresserade skaran åhörare.
Totalt kom cirka 200 personer till sammankomsten.
Sällskapet Nonnens Vänner är en ideell förening i Edward Nonnens anda, med syfte att främja utvecklingen av det svenska jordbruket genom att dels utgöra mötesplats och diskussionsforum för lantbruket och det övriga samhället, dels uppmärksamma enskilda insatser i Nonnen anda. Nonnens vänner vill genom sin verksamhet stimulera till framsteg särskilt inom växtodlingsområdet.
Mer om Nonnens Vänner och Edward Nonnen finns att läsa på sällskapets hemsida (länk).
Nonnens vänner besökte Stora Ek.
Vår skogliga samarbetspart Vadsbo Skog AB, arrangerade tillsammans med Handelsbanken och LRF Konsult en skogsdag på Stora ek. Efter en beskrivning av gården och dess historia gjordes besök intressanta skogsbestånd för att beskriva åtgärder såsom dikesrensning, gallring, konfliktbestånd och nytt produktsortiment.
Under dagen Informerade LRF Konsult om skogsägarens möjligheter att planera sitt ekonomiska resultat och Handelsbanken informerade om finansieringsfrågor och löpande banktjänster för skogsägare.
Gerhard Lilliestjerna Tidigare ägare av Stora Eks Egendom berättade utvalda delar ur Stora Eks historia från 1400 tal till nutid.
Som lunch serverades helstekt gris vid jaktstugan.
Dagen bjöd på många skratt och erfarenhetsutbyte mellan de inbjudna skogsägarna.
Älgjakt på Stora Ek 2015. En av tjurarna som fälldes var en udda tolv taggare.
I oktober 2015 besökte Ulf Larsson Stora Ek. Han lämnade över en nyutgiven bok om Stora Ek.
Boken som överlämnades heter ”Eks säteri – Stora Ek, Ett gods som präglat bygden och har kungliga anor” och är skriven av Ulfs far Erik Larsson som även var arrendator på Stor Ek tidigare. Erik Larsson gick bort 2013 men Ulf har färdigställt boken.
Författarbesök. Fr.v. Ulf Larsson, Torbjörn Nordberg, gårdsförman, och Karl-Johan Blank, ägare.
Boken handlar om godsets historia och hur egendomen präglat bygden.
Stora Ek har en lång historia. Från 1400-talet och fram till nutid går det att med hjälp av arkivmaterial följa gårdens utveckling. Ägarna har, med ett par undantag, utgjorts av medlemmar i adelsståndet som i regel haft gården utarrenderad till icke adliga personer. Bland innehavarna av egendomen märks två svenska kungar, som under 1500 och 1800-talen givit kunglig glans åt godset.
De äldsta skriftliga dokumenten, där gården är omnämnd, är från slutet av 1400-talet. I tur och ordning nämns då Erik Tyrgilsson, Johan Pädersson och Bengt Laurensson som ägare av gården. Därefter har den en tid innehafts av släkten Krabbe.
Många representanter för adeln har varit innehavare av godset fram till sekelskiftet 1800 då den första icke adlige ägaren, Nils Johan Ekerman, förvärvade egendomen. Från år 1827 har sedan släkten Lilliestierna varit ägare av Stora Ek. De ägde det med fideikomissrätt fram till att fideikomissinstitutionen avvecklades år 1963. Den siste innehavaren, Anders Lilliestierna, avled år 1989 och därefter har vanlig arvsföljd varit rådande.
Boken är en sammanställning av artiklar som varit införda i Ullervad-Leksbergs Hembygdsförenings medlemsblad under åren 1997-2004. Boken är tryckt av VadsboTryck 2014.